Läkeeurytmins historia

Sedan 1919 och första Waldorfskolan i Stuttgart, Tyskland, har eurytmi funnits som en del i pedagogiken i Waldorfskolornas läroplan. Eurytmi förekommer även som scenkonst. 

Efter en fråga från skoleurytmisten Elisabeth Bauman-Dollfus (1895-1947) och Erna van Deventer-Wolfram (1894-1976) år 1921, utvecklade antroposofins och den antroposofiska läkekonstens grundare Rudolf Steiner (1862-1925) tillsammans med läkaren Ita Wegman (1876-1943) en terapeutisk form av eurytmi, läkeeurytmi. Han höll då föredragsserien om eurytmins terapeutiska och medicinska verkan för läkare och eurytmister. Snart efter det grundades det första antroposofiska sjukhuset Ita Wegman Klinik, numera Klinik Arlesheim, Schweiz, där läkeeurytmi har utövats sedan dess.  

Inom den läkepedagogiska verksamheten har läkeeurytmi funnits som en viktig del av det terapeutiska konceptet för barn med särskilda behov sedan 1935. På Vidarklinikens sjukhus, som startade i Järna 1985, Nordens enda antroposofiska sjukhus, var läkeeurytmi en väsentlig terapiform och behandlingsmetod fram till dess att verksamheten avslutades 2019. Läkeeurytmi utövas med goda resultat i Sverige och runt om i världen på antroposofiska sjukhus, i Waldorfskolor, i läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheter och i privata mottagningar.

Elisabeth Bauman-Dollfus
Erna van Deventer-Wolfram
Rudolf Steiner
Ita Wegman